Det var längesedan jag skrev här sist men nu kände jag för en uppdatering. Även om jag inte längre bloggar ofta kommer jag aldrig lägga ned själva bloggen!
Idag är det i vilket fall 29 mars och jag hatar den här dagen och har gjort i tre års tid nu. Det är tre år sedan farfar/ världens underbaraste människa lämnade jorden. Han kommer alltid att vara saknad ❤❤. I år är årsdagen extra tuff då alla bilder från den tiden spelas upp i huvudet om och om igen. Det är hemskt att hans död har givit mig trauma för livet.
Det positiva med idag är att jag har varit hos min psykolog som återigen ger mig en massa beröm som fortfarande är självskadefri sedan sist. I vanliga fall brukar han alltid spela in våra samtal vilket han dock inte gjorde idag. Innan vi skildes åt idag sa han att filmen som han skulle spelat in idag skulle han visat för hela världen för att visa hur otroligt duktig jag är. Jag känner mig inte duktig men han påstår att jag är det så jag får väl lita på det han säger.
Det finns bara en person i världen som får mig att förstå hur vacker och älskvärd jag är. Fler av sådana dagar tack 😋😍❤.
Glöm inte nu att vi alla är bra och vi gör alltid vårt bästa. Vi ger inte upp och vi kämpar in i det sista, även tunga dagar som denna. Livet har så mycket vackert att visa som vi ännu inte har sett.
Kram N
