I morse ville jag inte gå upp och jag hoppas att jag inte var den enda. Plikten kallade så det var bara att hoppa i kläderna, skorna och ta ut hundarna på morgonpromenad. Sedan blev det frukost innan stallet.
Nu har jag lunch och jag har nyligen ridit Mysan som jag kallar mysiga Mysan. Det var inte lätt att få tag på henne i hagen, först provade Amanda och tålamodet tog slut. Jag gick in i hagen och gick emot Mysan sakta. Hon vände rumpan till och skrittade iväg men jag fortsatte gå långsamt fram till henne. När jag var nära satte jag mig på huk och sträckte ut handen. Hon kom fram och åt lite sedan vandrade hon något varv och kom tillbaka. Jag gjorde likadant några gånger och klappade henne försiktigt på halsen medan jag långsamt och försiktigt lade grimmskaftet runt hennes hals. Sedan stod hon bara still och jag kunde enkelt sätta på grimman. Det där med att få hästens tillit kan vara svårt men jag lyckades. Mysan litar inte på någon och är därför svår att fånga i hagen.
Jag hjälpte Amanda när hon skulle rida en ny häst, fick hålla hästen i longerlinan när hon hoppade upp. Sedan gick vi några steg innan jag släppte helt. Hon hoppade hästen och några fina språng blev det. Sedan red vi ut i skogen, jag på Mysan och Amanda på Okidoki det var väldigt spännande. Hennes häst var mer i diket eller bredvid vägen där den inte skulle vara. Jag är verkligen imponerad över vilket tålamod och balans hon har som sitter kvar när han kastar sig hit och dit. Hästarna blev riktigt svettiga.
Det var superkul och Mysan hade minsann lite bus i kroppen hon med, när hon inte fick galoppera så fort som hon ville bockade hon lite smått. Superfin häst som lödrade massor i munnen och blev vit av svett, nu väntas andra spännande saker i eftermiddag.
Kram N
#nouwautumnchallenge
